Kapellet var i äldre dagar centralpunkten i fiskeläget
Kapellet i Skeppshamn byggdes 1768 men det var inte det första fiskarkapellet på Åstön. Redan i mitten av 1500-talet ( andra källor säger 1624) uppfördes ett kapell vid Storhamn där fisket tycks ha varit mest intensivt vid den tiden. Både kapellet och Storhamn övergavs dock under 1700-talet då hamnen blev för grund.
I en skrivelse till biskopen 1760 redogjorde fiskarna för det besvärliga läget i Storhamn och rekommenderade en flyttning till "Skieppshamnen, hwarest de mästa Fiskare nu hawfa sitt tillhåld och wattnet för framtiden tyckes kunna wara tillräckeligt".
Biskopen tillstyrkte och i augusti 1965 beslutade hamnlaget om det nya kapellet. Ett protokoll daterat den 11 juli 1768 berättar att "Capellet nu är åpsat". Första gudstjänsten hölls 25 juli 1769 men inte förrän 1788 var kapellet fullt färdigt med inredning och målning.
Skeppshamns kapell består av ett långhus och ett vapenhus framför den västra gaveln. Byggnaden är knuttimrad och beslagen med stående bräder. Inredningen är enkel men värdig. Väggar och tak är vitmålade. Koret åtskiljs från skeppet av två bänkskärmar och två pyramider med genombrutet rankverk. Altartavlan föreställer Jesu dop och var en gåva från fem Gävlefiskare.
Predikstol och krucifix köptes från Ljustorps kyrka 1770-1771.
I dag är det välgjorda kopior av altartavla, krucifix och apostlabilder som pryder kapellet. Originalen är stulna vid inbrott och endast krucifixet från 1400-talet har återfunnits.
Skeppshamns kapell var i äldre dagar centralpunkten i fiskeläget. Här samlades man till hamnting, hamnstämma och gudstjänst. Det var också i kapellet som fiskredskapen förvarades.
I dag är kapellet flitigt använt för dop och vigslar under sommarhalvåret. På årets sista dag hålls av tradition nyårsbön i Skeppshamns kapell. Då fylls kapellet till sista plats för en stämningsfull andaktsstund medan decembermörkret ruvar utanför.
Skeppshamns kapellag förvaltar idag byggnaden på samma sätt som kapellaget gjort i flera hundra år.